TBE-vaccination i Sverige är ingen självklarhet
TBE-vaccination i Sverige bör enbart ske i högriskområden.
Vaccinationen förhindrar inte en reinfektion, och om detta inträffar är
risken påtaglig för värre symtom än om man inte är vaccinerad. Därmed saknas motiv för att införa subvention av TBE-vaccination.
Bengt Fagrell, professor emeritus, Karolinska institutet, Täby
Gustaf Bergstrand, pensionerad docent, neuroradiologi, Täby
Bengt Fagrell, professor emeritus, Karolinska institutet, Täby
Gustaf Bergstrand, pensionerad docent, neuroradiologi, Täby
Fästingsäsongen är i gång och vaccinationscentralerna annonserar
flitigt om vaccination mot fästingburen encefalit (TBE). En
grundvaccination (3 doser för cirka 1 000 kr) och påfyllnadsdoser efter
3–5 år rekommenderas. Personer >60 år har ett annat schema.
I Läkartidningen framfördes 2016 [1] motiv för att införa subventionerad TBE-vaccination och att överväga ett generellt vaccinationsprogram som i Österrike, där man minskat antalet TBE-fall från 6 till 1/100 000. Vi är inte infektionsläkare men har erfarenheter av svår TBE hos två fullvaccinerade personer. Bägge insjuknade i livshotande symtom som krävde långvarig sjukhusvistelse med intensivvård, respiratorbehandling och drygt årslång rehabilitering. En patient har kvarstående motoriska symtom tre år efter insjuknandet.
I rekommendationer för vaccination mot TBE [2] fastslås att det saknas en enhetlig definition av riskområde. Förslag till regler för TBE-vaccination på läns-, landstings- eller kommunnivå har utarbetats, där incidensen ska vara högre än 1/100 000 och minst 5 fall ska ha förekommit under en 5-årsperiod eller minst 2 fall under ett år.
Under åren 2008–2009 samlades fästingar in från över 2 000 bitna personer i södra och mellersta Sverige, Umeå och på Åland.
Hos endast 5 av 2 167 analyserade fästingar (0,2 procent) fanns TBE-virus, vilket visar att risken att bli biten av en fästing som bär på TBE-virus är extremt låg även i högriskområden. En svensk studie [4] visar prevalensen 0,26 procent för TBE-virus (alla fästingstadier) i 29 områden. I övriga skandinaviska länder är prevalensen 0,28 procent. Man förklarar den låga prevalensen med att fästingar med TBE-virus bara förekommer i små foci i naturen.
Enligt studien från Linköping [3] hade cirka 50 procent av dem som vaccinerat sig 3 gånger antikroppar mot TBE-virus i blodet, jämfört med 95 procent av dem som fått 5 doser. Detta talar för att man efter 5 doser borde ha ett fullgott skydd. I en svensk studie [5] redovisas dock 27 patienter som trots adekvat vaccination fick kliniska och serologiska belägg för TBE. Mycket svåra symtom förekom i sju fall (1 dödsfall efter 1,5 år), medan resten hade lätta till måttliga symtom trots aktiv immunisering.
Från Slovenien [6] redovisas klart oroande resultat.
Av 2 332 patienter smittade med TBE-virus var 39 (1,7 procent) vaccinerade.
I jämförelse med matchade, ovaccinerade personer som haft TBE uppvisade de en ökad andel av medvetanderubbning, pares och ökat antal leukocyter. De behövde mer intensivvård och betydligt längre sjukhusvård. Dessa parametrar var signifikant (P <0 den="" gruppen="" haft="" i="" k="" ldersmatchade="" n="" ns-="" och="" ovaccinerade="" p="" rre="" som="" tbe.="" v="">
I Sverige [7] undersöktes nyligen ett flertal neurokognitiva och motoriska parametrar hos 96 patienter med TBE och jämfördes med matchade kontroller. Efter en observationstid på 2–15 år hade de TBE-drabbade patienterna signifikant sämre resultat än kontrollerna, vilket tyder på att TBE kan ge bestående skador.
Sammanfattningsvis anser vi att TBE-vaccination i Sverige enbart bör ske i högriskområden. Vaccinationen förhindrar inte en reinfektion, och om detta inträffar är risken påtaglig för värre symtom än om man inte är vaccinerad. Vi anser därmed att det saknas motiv för att införa subvention av TBE-vaccination i Sverige. TBE-vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet är inte heller motiverat.
(Kommenttini: TÄSTÄ PÄÄTELLEN ROKOTE EI OLE TARPEEKSI PÄTEVÄ ANTIGEENIVALINNALTAAN. ottaen huomooon että saman Flaviiryhmän virusten rokotteita muutenkin on vaikea koostaa, niin tämän rokteen täsmntäminen varmaan vie aikaa. Esim dengue rokote on kansainväisesti katsoen tärkeä saada valmiiksi, samoin uusi samasta ryhmästä ilmentynyt on ZIKV virus haastaa.
TBEV viruksen evaasiomenetelmät ovat tutkimuksen kohteena ja varmaan tuovat jotain uutta tähän rokotusprofylaksiaan kun niitä löytyy. Siis nykyinen TBE rokote ei täytä vaatimuksia tarpeeksi kattavasti. Se ilmeisesti ei viritä soluvälitteistä immuunivastetta isäntää puolustavaksi vaan toisilla jopa johtaa tehostetusti isäntää tuhoavaksi- jotain on vinossa silloin rokotteen antigeenipainotuksessa.
<0 den="" gruppen="" haft="" i="" k="" ldersmatchade="" n="" ns-="" och="" ovaccinerade="" p="" rre="" som="" tbe.="" v="">Näin ollen on hyvä että hoidetaan neuroborelioosit kuten nyt on havaittu doksisykliinillä jotta saadaan borreliamäärä ainakin kehossa alenemaan. Minusta on aikea saada käsitystä siitä miten TBEV virus toimii siten kun borrelia toimii omalla tavallaan kehossa- onko TBEV kehossakin borreliahakuinen, kai joku siitäkin on kirjoittanut. Joka tapauksessa on eduksi saada borreliamäärä alas. Kuitenkaan ihmiseltä toiseen ei TBE siirry, kai.
I Läkartidningen framfördes 2016 [1] motiv för att införa subventionerad TBE-vaccination och att överväga ett generellt vaccinationsprogram som i Österrike, där man minskat antalet TBE-fall från 6 till 1/100 000. Vi är inte infektionsläkare men har erfarenheter av svår TBE hos två fullvaccinerade personer. Bägge insjuknade i livshotande symtom som krävde långvarig sjukhusvistelse med intensivvård, respiratorbehandling och drygt årslång rehabilitering. En patient har kvarstående motoriska symtom tre år efter insjuknandet.
I rekommendationer för vaccination mot TBE [2] fastslås att det saknas en enhetlig definition av riskområde. Förslag till regler för TBE-vaccination på läns-, landstings- eller kommunnivå har utarbetats, där incidensen ska vara högre än 1/100 000 och minst 5 fall ska ha förekommit under en 5-årsperiod eller minst 2 fall under ett år.
- I Stockholms län registrerades 99 fall av TBE år 2013 [2],
- i Västra Götaland 19 fall,
- i Östergötlands län 8 fall
- och i övriga län endast sporadiska fall.
- Totalt drabbas årligen 200–300 personer i landet av TBE.
Under åren 2008–2009 samlades fästingar in från över 2 000 bitna personer i södra och mellersta Sverige, Umeå och på Åland.
Hos endast 5 av 2 167 analyserade fästingar (0,2 procent) fanns TBE-virus, vilket visar att risken att bli biten av en fästing som bär på TBE-virus är extremt låg även i högriskområden. En svensk studie [4] visar prevalensen 0,26 procent för TBE-virus (alla fästingstadier) i 29 områden. I övriga skandinaviska länder är prevalensen 0,28 procent. Man förklarar den låga prevalensen med att fästingar med TBE-virus bara förekommer i små foci i naturen.
Enligt studien från Linköping [3] hade cirka 50 procent av dem som vaccinerat sig 3 gånger antikroppar mot TBE-virus i blodet, jämfört med 95 procent av dem som fått 5 doser. Detta talar för att man efter 5 doser borde ha ett fullgott skydd. I en svensk studie [5] redovisas dock 27 patienter som trots adekvat vaccination fick kliniska och serologiska belägg för TBE. Mycket svåra symtom förekom i sju fall (1 dödsfall efter 1,5 år), medan resten hade lätta till måttliga symtom trots aktiv immunisering.
Från Slovenien [6] redovisas klart oroande resultat.
Av 2 332 patienter smittade med TBE-virus var 39 (1,7 procent) vaccinerade.
I jämförelse med matchade, ovaccinerade personer som haft TBE uppvisade de en ökad andel av medvetanderubbning, pares och ökat antal leukocyter. De behövde mer intensivvård och betydligt längre sjukhusvård. Dessa parametrar var signifikant (P <0 den="" gruppen="" haft="" i="" k="" ldersmatchade="" n="" ns-="" och="" ovaccinerade="" p="" rre="" som="" tbe.="" v="">
I Sverige [7] undersöktes nyligen ett flertal neurokognitiva och motoriska parametrar hos 96 patienter med TBE och jämfördes med matchade kontroller. Efter en observationstid på 2–15 år hade de TBE-drabbade patienterna signifikant sämre resultat än kontrollerna, vilket tyder på att TBE kan ge bestående skador.
Sammanfattningsvis anser vi att TBE-vaccination i Sverige enbart bör ske i högriskområden. Vaccinationen förhindrar inte en reinfektion, och om detta inträffar är risken påtaglig för värre symtom än om man inte är vaccinerad. Vi anser därmed att det saknas motiv för att införa subvention av TBE-vaccination i Sverige. TBE-vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet är inte heller motiverat.
(Kommenttini: TÄSTÄ PÄÄTELLEN ROKOTE EI OLE TARPEEKSI PÄTEVÄ ANTIGEENIVALINNALTAAN. ottaen huomooon että saman Flaviiryhmän virusten rokotteita muutenkin on vaikea koostaa, niin tämän rokteen täsmntäminen varmaan vie aikaa. Esim dengue rokote on kansainväisesti katsoen tärkeä saada valmiiksi, samoin uusi samasta ryhmästä ilmentynyt on ZIKV virus haastaa.
TBEV viruksen evaasiomenetelmät ovat tutkimuksen kohteena ja varmaan tuovat jotain uutta tähän rokotusprofylaksiaan kun niitä löytyy. Siis nykyinen TBE rokote ei täytä vaatimuksia tarpeeksi kattavasti. Se ilmeisesti ei viritä soluvälitteistä immuunivastetta isäntää puolustavaksi vaan toisilla jopa johtaa tehostetusti isäntää tuhoavaksi- jotain on vinossa silloin rokotteen antigeenipainotuksessa.
<0 den="" gruppen="" haft="" i="" k="" ldersmatchade="" n="" ns-="" och="" ovaccinerade="" p="" rre="" som="" tbe.="" v="">Näin ollen on hyvä että hoidetaan neuroborelioosit kuten nyt on havaittu doksisykliinillä jotta saadaan borreliamäärä ainakin kehossa alenemaan. Minusta on aikea saada käsitystä siitä miten TBEV virus toimii siten kun borrelia toimii omalla tavallaan kehossa- onko TBEV kehossakin borreliahakuinen, kai joku siitäkin on kirjoittanut. Joka tapauksessa on eduksi saada borreliamäärä alas. Kuitenkaan ihmiseltä toiseen ei TBE siirry, kai.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar