Ebolassa on käsittääkseni monosyyttien aktivoima kudoksen proteolyyttisen kaskadin progredioituva aktivoituminen, mutta siihen ei ole vastaavaa progredioivaa lääkitystä olemassa. monosyyttien hiljentäjää, TIMP - kaltaista MMP( et al) proteolyyttisen kaskadin jarruttajaa ja ECM stabiloijaa. Ehkä suuri määrä kortisonia auttaa stabiloimaan kalvoja, sellainen septisen shokin annos. Lisäksi kehon jäähdytys voi auttaa hidastamaan proteolyysiä. Hibernaatiossa ( histamiinin vapautumisen estoa) aivorasvojen puolella on neurolepteistä apua.
Mutta mikä hibernoi aorttaa?? Proteolyysi sulattaa suuria valtimoita ja aorttaa.
Pitää löytää se keholämpötila mikä voi hidasta ebolan aiheuttamaa kudossulaa. Pitää merkata ylös ne ilmasto -olosuhteet, jossa ebola optimaalisimmin tuhoaa ihmiskehoa, jotta niitä tiloja voi välttää.
ei ole aikoja löytää rokotetta lähitulevaisuuteen, mutta on mahdollisuuksia löytää lisää symptomaattisia hoitotapoja ja ottaa selville mitkä kaikki kaskadit aktivoivat sulattamaan kehon.
On mahdollisuuksia rokotekehittelyyn kertoo seuraava tieto.
http://www.nature.com/nature/journal/v408/n6812/full/408605a0.html
Efter att ha legat vilande i den sibiriska permafrosten i åtminstone 30.000 år har ett virus blivit smittsamt igen.
De franska forskarna som upptäckte det säger att viruset inte är farligt för människor eller djur, enligt BBC. Det visar en studie som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).– Det är första gången vi har sett ett virus som fortfarande är smittsamt efter en sådan här lång tid, säger professor Jean-Michel Claverie från nationellt centrum för vetenskaplig forskning (CNRS) vid universitetet Aix-Marseille till BBC.
– Det kommer in i cellen, flerdubblar sig och slutligen dödar den cellen. Den har visat sig döda amöbor - men den skulle inte kunna infektera en mänsklig cell, säger doktor Chantal Abergel, medförfattare till studien, till BBC.
Viruset hittades 30 meter ned i den frusna marken och väcktes till liv i ett laboratorium igen. Det hör till en grupp av stora virus som blev upptäckta först för tio år sedan och till skillnad från andra virus är de så stora att de kan bli sedda under ett mikroskop.
Forskarna tror att mer dödliga virus kan vara instängda i Sibiriens permafrost och säger att området är hotat på grund av klimatförändringar som har lett till permafrosten börjat försvinna. Professor Claverie varnar för att om djupen exponeras kan nya hot komma upp.
– Det är ett recept för katastrof. Om du börjar ha industriella exploateringar så kommer människor börja röra de djupa lagren i permafrosten. Genom gruvddrift och borrning så kommer de gamla lagren bli penetrerade och det är där faran kommer från, säger han till BBC News.